Labbaggregat

I varje liten hobbyverkstad för elektronik så finns det en grunduppsättning med verktyg och instrument som är oumbärliga. Sidavbitare, kabelskalare, flacktång, en uppsättning gummibeklädda skruvmejslar, en multimeter, och ett labbaggregat (spänningsaggregat). Just den senaste har jag aldrig ägt något bra, den jag har är ett litet variabelt aggregat som lämnar 0-25V DC vid max 2A. Jag tror det var något som jag fick med mig som avskedspresent då jag tog examen från Elprogrammet. Den funkar fint då man testar strömsnåla små kretsar, men så fort man skall driva motorer, LED-slingor, och annat som kräver mer än ett par Amperé så begränsar labbaggregatet strömmen för att förhindra överhettning (tror den drivs av en enkel 2N3055 transistor). Ett nytt labbaggregat har stått högt på önskelistan länge, men det skulle innebära en investering på ett par tusenlappar för att få en fungerande ersättare…

Fattigmans lösningen blev istället att ta en gammal PSU (Power Supply Unit) till en skrotad PC dator och bygga ett labbaggregat utifrån denna. De levererar vanligtvis en uppsättning olika spänningar (+5V, -5V, +12V, +3,3V) vid rätt höga strömstyrkor, och innehåller lämpliga skyddskretsar som övertemperatur-, överspänning-, överström-, kortslutningsskydd. Nackdelen är att spänningen ofta är ganska oren och ofiltrerad vilket gör den här typen av labbaggregat olämplig för testning av audioutrustning och liknande. Som tur var testar jag mest digitalkretsar, motorer, och dyligt där en viss brusnivå är helt acceptabel. En annan nackdel är att många nätaggregat kräver en viss grundlast för att starta eller fungera stabilt, i mitt fall har jag kopplat en 10 W effektresistor på 5 volts utgången. En PSU funkar mycket väl för mina ändamål då den levererar just de spänningar som jag använder mig mest av, 5 volt, 12 volt, och 3,3 volt. Det jag saknade var möjligheten till en variabel spänningsutgång, men det fixade jag genom att köpa en billig DC/DC omvandlare från Kina.

Lådan är en gammal testutrustning som tillverkats av någon tekniker på före detta Ericsson fabriken i Visby. Den innehöll en liten spänningsdel som drev ett antal sjusegments displayer som fungerade som individuella multimetrar, förmodligen har utrustningen används för att simultant mäta spänningen på olika punkter i kretsen som skulle testas. Själva multimetrarna säljs än idag och är av rätt hög kvalité, så dessa fick sitta kvar medan själva matningskortet ersattes med den kraftfullare PSUn.

 

Resultatet blev ett kraftfullt labbaggregat med individuella utgångar för 3,3V, 5V, och 12V som kan slås av och på var för sig, samt en variabel 0-12V utgång via en flervarvig vridpotentiometer där den exakta spänningen kan avläsas på en display. Tre ytterligare displayer finns som fungerar som tre olika spänningsmätare.

Att driva en kraftig motor eller LED-slinga är inte längre ett problem. 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *